Kolhydrater tillhör cuper!

I helgen har jag gjort ett experiment utifrån LCHF genom att åka iväg för att spela cup utan cupernas största kostintag - kolhydrater. Hemma kan jag komplitera med både mer grönsaker eller fet sås vilket inte är vilka lätt på resande fot. Under fredagen åt jag fil, nötblandning och ägg (frukost) - salladen jag beskrev till lunch, kycklingfilé och grönsaker (middag Gävle Bro) samt lite ost och skinka till kvällsmål. Hotellfrukostar brukar vara väldigt efterlängtade, dock inte denna. Gröna ägg, smaklös äggröra samt ost och skinka som var väldigt sega tillhörde utbudet. Som krydda på moset en dålig sömn vilket gav ett fruktansvärt morgonhumör både före och efter frukosten! 

Närmaste livs-butik var stor som Icanära och såg ut att ha ett någorlunda sortiment av varor med lite eller utan kolhydrater, men icke. Efter lång söktid hittade jag en naturell soyayoghurt som var bioekologisk och under den tillåtna gränser för kolhydrater. Efter ett inköpt köttbullspaket och en yoghurt som jag fick äta kände jag mig på strålande humör motför på morgonen. Lyckan varade dock inte länge efter att jag hade smakat på yoghurten som visade sig vara det (ursäkta språket) jävligaste jag någonsin smakat! Jag tänkte inte på den var gjord av soya och att den var ekologisk utan var bara glad över att jag äntligen hade hittat något jag fick äta. Köttbullar fram till middag. Kycklinggryta och sallad vart middagen och naturligtvis bullens dag denna dag (lördag). Även senare på kvällen åt jag köttbullar som var det enda jag kunde äta.

På söndagen åt vi frukost klockan 5 svensk tid, naturell yoghurt med solrosfrön i, lite prinskorv och några köttbullar. Även idag var mitt ägg grönt och luktade sur fisk, däremot inte de andras. Tog med två ägg till fika för att komplitera med mina köttbullar till senare på dagen i hopp om att då kunna äta dom. Under första matchen (som började 7.00 svensk tid) mådde jag riktigt riktigt dåligt. Det kändes som om min mage hade bildat en enda stor knut. Jag kunde varken stå, gå, ligga eller sitta. Under närmaste 2 timmarna hann jag proppa i mig 4 eller 5 alvedon samt en järntablett eftersom jag misstänkte järnbrist också. Två gurkskivor åt jag vid 9-snåret och nästa tillfälle var middagen 18.00 svensk tid. Jag tänkte äta lite mat på färjan men utbudet var inte så stort, priset skyhögt samt att jag inte kände mig särskilt hungrig - kan vara för att tabletterna fortfarande hade sin verkningsgrad då. På resan hem började jag fundera varför jag mått så dåligt och kom fram till att det kan ha varit för att jag fick i mig alldelles för lite fett under denna helg. Efter att ha kört fel (en av ledarnas fel) ca 1 timme åt fel håll kom vi äntligen på väg hemåt och middagsstoppet på McDonalds i Söderhamn. I bilen hade jag ätit lite mörk choklad men det räcker inte. Fett var det jag behövde så för att göra ett undantag tog jag endast hamburgare med extra ost på till middag, lite små morötter och en stor vatten. Vad mycket bättre jag mådde direkt efteråt!

Visst går det att äta utan kolhydrater en cuphelg också, men då får man räkna med att ha med sig ett kylskåp själv med alla varor. Inte ens morötter fanns det att köpa på den lilla butiken jag var på. Mellan matcherna passar det väldigt bra med någon macka eller frukt. Jag hade kunnat äta morötter om det fanns att inhandla.

Jag ska vara helt ärlig - jag kommer aldrig att utsätta varken mig eller mina lagkamrater för att jag ska fortsätta äta såhär under fler cuper eller träningsläger - ALDRIG. Stå över chips och godis på kvällarna kan jag göra, men inte alla dessa kolhydrater i bröd och pasta. Jag var långt ifrån mig själv och min mage levde inte heller livets glada dagar. Jag har nu förberett mig på att det kanske inte går smärtfritt att byta tillbaka till vanlig kost igen. Förmodligen kommer jag att äta mindre kolhydrater och socker, men defenitivt inte sluta med dom.

Sofie

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0