fettfantasterna

Imorse var ett helvete. Feberkänslan hade gjort comeback. Har inte känt såhär sedan dag 2 och 3.
Imorse kände jag inte av den förrän jag hade klivit upp ur sängen, då direkt kom den där känslan. Kände mig alldeles svimmfärdig.
Börjar tro att det är abstinensbesvär. Min kropp vill ha tillbaka sina kolhydrater. Men det får den icke! Inte förrän om 19 dagar. Då kommer jag kunna njuta av livet igen. Äta vad jag vill. Det är vad jag kallar lycka! Jag skulle nästan vilja påstå att mitt "normala" liv kretsar kring mat. Matmatmatmat. Mat är gott. Och jag kan inte sluta drömma om mat. Häromdagen drömde jag om subway-mackor och alkohol. Ojojoj, vad ska man säga. Abstinensbesvär.